Judaistik.se

Den vanligaste användningen av ordet "kosher" har med mat att göra, mat som är kosher är lämplig och tillåten för judar att äta medan mat som är icke-kosher är olämplig och förbjuden. Å andra sidan kan även materiella objekt vara kosher eller icke-kosher, till exempel bönesjalar, torahrullar, vigselringar, chanukkaljusstakar och kläder. Sedan har vi det snarlika ordet "kashrut", som i sin tur bara används när det handlar om mat. Vad är skillnaden mellan kosher och kashrut, och när använder man de olika uttrycken?

Kashrut är de regler som dikterar vilka födoämnen som får ätas och vilka födoämnen som får kombineras, hur mat skall tillagas samt hur slakt av djur skall gå till för att köttet skall anses kosher, alltså  lämpligt att äta. Exempel: Enligt kashrut får man inte blanda kött med mjölkprodukter, dock får man blanda kött med grönsaker. Således är kött blandat med mjölkprodukter inte kosher, medan kött och grönsaker är kosher. Mat som är icke-kosher benämns som "treif". Man kallar inte matvaror för "kashrut"; kashrut är själva reglerna och de matvaror som anses lämpliga enligt dessa halakhiska regler kallas för kosher, medan de som är olämpliga kallas för treif.

Kosher är dock så mycket mer än mat. När det gäller rituella objekt och klädesplagg gäller att de är kosher om de är halakhiskt lämpliga att använda. En skadad torahrulle är inte kosher, och inte heller kläder i blandmaterial. En helt rund vigselring utan markeringar eller skador är kosher, likaså en bönesjal med korrekt knutna tofsar. Till skillnad från mat som inte är kosher så kallas inte ett icke-kosher objekt för treif, utan för "posul". Rituella objekt som är skadade är posul, men även objekt som till synes är fungerande men som är till för prydnad eller undervisning. Det finns till exempel torahrullar och tefillin som är gjorda för att visas upp i undervisningssyfte snarare än att användas (torahrullen kanske är en tryckt kopia och bönekapslarna kanske är gjorda i plast istället för läder), dessa objekt är inte posul för att de är trasiga eller för att det är något fel på dem, utan helt enkelt för att de inte är ämnade för rituellt bruk.

I vissa språk har ordet kosher letat sig in som ett låneord för något som är lämpligt eller schysst i största allmänhet. Situationer och personer kan på ett informellt sätt benämnas som "kosher", utan att ha någonting med halakha att göra. I dess vidaste betydelse kan kosher stå för i stort sett vad som helst som är bra eller lämpligt, medan betydelsen är mer specifik då den appliceras på mat som omfattas av kashrut eller på ting som omfattas av andra halakhiska regler. Värt att notera är att kosher är ett tillstånd av allt-eller-inget; mat och rituella objekt kan inte vara lite, nästan, halvt eller ganska kosher.