Judaistik.se

Vi har precis kommit hem från en studieresa till Polen, och även om inte alla intryck lagt sig till rätta än så kan det vara på sin plats att skriva lite om det judiska Krakow som vi de senaste dagarna har fått bekanta oss med. Krakow med omnejd har genom historien hyst en förhållandevis stor judisk befolkning, och en ödets ironi är att den lilla staden Oswiecim som ligger några kilometer utanför Krakow (som sedermera blev känd som Auschwitz på tyska) hade en judisk majoritetsbefolkning i början av förra århundradet.

Centrum för Krakows judiska liv före kriget var Kazimierz, en stadsdel som från början var en egen stad men som kom att införlivas i det större Krakow. Kazimierz hade varit judiskt i århundraden och hyste ett antal synagogor och judiska begravningsplatser. Ghettot i Krakow under andra världskriget kan inte jämföras storleksmässigt med det i exempelvis Warzawa, men redan innan ghettot skapades så hade Nazityskland deporterat tiotusentals judar bort från staden, med syfte att göra den judefri. Cirka tjugotusen personer stängdes in i ghettot, varav vissa levde inom ghettots gränser illegalt.

Få kristna hade tillstånd att vistas inne i ghettot, men de som kunde gjorde sitt bästa för att hjälpa den judiska befolkningen – exempelvis apotekaren Thadeusz Pankiewicz som 1983 utsågs till ”Righteous Among the Nations” av Yad Vashem för sina insatser under de år Krakowghettot var i bruk. Ghettot placerades strategiskt så att delar av gränsen var vid vattnet av en närliggande flod, och resten av ghettot förslöts med en mur i form av judiska gravstenar.

När ghettot tömdes deportades många till Plaszow, ett arbets- och koncentrationsläger som hade upprättats ovanpå två judiska begravningsplatser i utkanten av Krakow. I närheten fanns Oskar Schindlers  emaljfabrik, odödliggjord i och med Steven Spielbergs film och idag platsen för ett museum som beskriver Krakowjudarnas historia från förkrigstiden fram till krigsslutet. Där Plaszow en gång låg finns idag en vildvuxen park, en kompromiss eftersom områdets status som gammal begravningsplats gör det svårt att bygga på marken.

Idag är Kazimierz en blomstrande stadsdel med museer och restauranter, men denna utveckling har skett på senare år – faktum är att stadsdelen fick ett uppsving i och med Spielbergs film, och var innan dess så sent som under nittiotalets första år en stökig miljö som många Krakowbor och turister undvek. Även industriområdet kring Schindlers fabrik har genomgått och fortsätter att genomgå en förändring, och är på god väg att bli ett hippt bostadsområde.

Det bor cirka 160 judar i Krakow som tillhör någon av de religiösa församlingarna, och ungefär lika många personer står utanför den religiösa gemenskapen men tillhör någon av de judiska sociala eller kulturella organisationerna. Därtill finns gissningsvis en del personer som är ovetande eller osäkra på sin judiska härkomst, eller väljer att inte delta i judiska sammanhang. En judisk begravningsplats är fortfarande i aktiv, och ett par av synagogorna. Krakow har fem rabbiner, varav två ortodoxa som delar sin tid mellan USA respektive Israel och Polen, en kvinnlig rabbin som leder den progressiva församlingen, och två chabadrabbiner som bor året runt i staden. Krakow är centrum för delar av Polens kosherslakt, som bedrivs av en av de ortodoxa rabbinerna.

Flera av våra guider av vilka två är anslutna till judaistikavdelningen vid Krakows universitet påpekade att judendomen idag har ett populärkulturellt värde i Polen. Restauranter skyltar med ”judisk mat” (som mycket väl kan tänkas innehålla fläsk men som är lagad i så kallad judisk stil), och man kan köpa judiska souvenirer, lyssna på judisk musik. Man verkar dock ha en i första hand sentimental inställning till det judiska livet i gamla Polen, och det är långt ifrån okomplicerat att leva som jude i Polen idag. Precis innan vi åkte hem så var jag i en bokhandel och kom att samtala med en äldre amerikansk man med polska rötter. Han nappade åt sig en den enda boken om judendom i butiken och konstaterade med viss sorgsenhet på rösten att judar och judisk kulturhistoria i dagens Polen har en undanskuffad plats givet deras historiska betydelse.

Det är hisnande att fundera över hur det hade gått för Plaszowjudarna utan Oskar Schindler, och det är också en smula hisnande att fundera över hur det hade gått för minnet av det judiska Krakow om det inte vore för Steven Spielberg. Schindlers lists betydelse för staden är större än vad jag någonsin hade kunnat föreställa mig, och fast det är smått absurt att en film kan förändra en stad på ett så pass markant sätt så kan man ju hoppas att en del av de turister som besöker Krakow och Auschwitz tar sig tid att upptäcka de judiska skatter som faktiskt ryms i staden, och som inte alla har med Förintelsen att göra. Personligen tyckte jag att det var en stor upplevelse att få  se Moses Isserles grav och den intilliggande ”Rema-synagogan”, en synagoga som grundades av Isserles far och som idag är något av en pilgrimsplats för ultraortodoxa.

Bilderna uppifrån och ner:

Bild 1: den berömda ingången till Auschwitz I

Bild 2: utsikt från torget över Thadeusz Pankiewicz apotek.

Bild 3: Oskar Schindlers skrivbord på museet i den gamla emaljfabriken.

Bild 4: det judiska ghettots offer hedras av en konstinstallation på torget bestående av ett stort antal tomma stolar.

Bild 5: Moses Isserles grav i Krakow.