Judaistik.se

I onsdags gick Yediot Aharonot ut med nyheten att Shimon Peres skulle adlas av engelska drottningen för sina insatser att medla fred i Mellanöstern och sina bidrag till stärkta relationer mellan Israel och England – och därmed komma i samma förnäma gäng som bland annat Paul McCartney, Ronald Regan, Bono och Bill Gates. Idag skriver Jerusalem Post att detta kan komma att gå om intet på grund av att nyheten släpptes för tidigt. Anti-israeliska krafter i England, skriver man, kan försöka grusa dessa planer.

Skulle det ske kommer Peres inte att bli den förste juden som hedras på detta sätt. På 1700-talet adlade William III en holländsk bankir – Solomon de Medina – som tack för att han hjälpt den engelske kungen med finanserna, och på 1800-talet hedrades bland annat Moses Montefiore. Huruvida någon israel tidigare fått denna utnämning är jag osäker på, så kanske skulle Peres på det sättet bli den förste.

Låt oss bara hoppas att Peres, i fall tidningsryktena besannas, inte drabbas av samma glömska som den namnlöse företrädare som judisk humor förevigat i ett otal varianter:

An English Jew, who was a prominent novelist and intellectual, was informed that he made The Queen's Birthday Honors List and was to be knighted. Soon he and other knights-elect were being prepared by Buckingham Palace protocol officials for the Investiture.
   During the final dress rehearsal, he was informed that, when he stands before The Queen shortly after the dubbing ritual, he is to recite, »Philosophum non facit barba. Non in solo pane vivit homo.»
   On the day of the Investiture, the knight-elect, notorious for being absent-minded, was a nervous wreck. Although he had practiced the Latin passage scores of times, when he approached The Queen, he drew a blank. As precious seconds tick by, the only non-English words he can think of pour out of him: »Ma nishtana halaila hazeh mikol haleilot?»
   Confused, Her Majesty turned to the Lord Chamberlain and asked, »Why is this knight different from all other knights?»