Judaistik.se

Var går gränsen mellan acceptabel och oacceptabel humor? Får man lov att säga vad som helst så länge man kallar det satir?

Det här är en fråga som dyker upp med jämna mellanrum. Nu senast för två veckor sedan, då den norske komikern Otto Jespersen blev anmäld för judehets sedan han i en TV-sänd monolog om kampen för att rädda en nyfödd giraffunges liv i Kristiansands djurpark sade att man borde »minnes alle de milliarder av lopper og flatlus som mistet livet i tyske gasskamre, uten å ha gjort noe annet galt enn å slå seg ned på personer av jødisk opphav».

Att det finns en gräns mellan acceptabla och mindre acceptabla skämt råder det inget tvivel om. Då det gäller Förintelserelaterad humor tyder mycket på att denna gränslinje håller på att tänjas ut, men syftet med detta skämt var knappast att tänja några gränser. Monologen som sådan handlade om förbisedda djur, och Förintelseskämtet fyllde ingen egentlig funktion – mer än att just såra människor.

Att skämtet är smaklöst tror jag de flesta är ganska överens om, men jag misstänker att åsikterna skiljer sig åt om det insatt i sin kontext verkligen motiverar en anmälan om hets mot folkgrupp. Veckan därpå tog Jespersen tillfället i akt att kommentera anmälningen. Han framhåller då att det aldrig var hans mening att såra Norges judar – men det jag tycker är anmärkningsvärt är att han väver in det i en längre monolog som nästan uteslutande bygger på plumpa uttalanden och anti-judiska stereotyper kryddade med anspelningar på situationen i Mellanöstern, varefter han avslutar det hela med: »Helt til slutt vil jeg bare ønske alle norske jøder god jul … nei hva er det jeg sier! Dere feirer jo ikke jul dere!? Det var jo til og med dere som hang opp Jesus på korset. Takk for meg.»

Hur ska man tolka detta? Fångar Jespersen upp och sätter ord på det människor i Norge tänker och tycker? Eller saknar han den självinsikt som talar om när man gått över gränsen och ska hålla tyst – eller ignorerar han den medvetet? Förväntar han sig verkligen att norrmän ska skratta åt detta? Eller vad är syftet? Den omedelbara konsekvensen är i alla fall att en mindre smickrande bild av vårt västra grannland nu börjar spridas över den judiska världen, där budskapet är att Norge är ett antisemitiskt paradigm.

Här kan du se den monolog som satte igång det hela:

Läs mer:
Anmelder Otto Jespersen for jødehets
- Forståelig at dere får fantomsmerter i forhuden
Norway - a paradigm for anti-Semitism
Israeliska akademiker gör upp med Skandinavien