Judaistik.se

Pesach är över, och många av världens judar har återgått till att äta vanligt bröd - och att tala sanning. För utan tvivel är det så att miljontals judar under Pesach for med osanning då de uttalade en förhoppning om att fira Pesach "nästa år i Jerusalem". Många säger orden, men har ingen ambition om att tillbringa Pesach, eller någon annan tid på året heller för den delen, i Jerusalem och Israel.

Vilken roll Jerusalem och Israel spelar idag är en ständigt återkommande fråga. Benjamin Gerber gästade Lund förra helgen, och talade bland annat om boken The Yiddish Policemen's Union, och en värld i vilken vi inte kan ta Israels existens för given. Det lilla landet med de stora konflikterna betyder enormt mycket för många människor, judar såväl som icke-judar, medan andra inte har någon särskild relation alls.

Drömmen om det lilla landet har förändrats, men detta är rimligtvis oundvikligt, eftersom Israel och Jerusalem för många generationer bara varit just en dröm, en hägring, medan det idag är verklighet. En klibbig, högljudd, svindlande vacker och oändligt problematisk verklighet. Jag tror att många har samma relation till Israel och till Jerusalem som till den där snuttefilten från barndomen, den där slitna nallebjörnen som ligger nedpackad i källaren. Man skulle aldrig kunna slänga den, men man har inget direkt behov av att ha den i sin närhet heller. Så när "Nästa år i Jerusalem" ljöd för ett par veckor sedan, så var det måhända en blinkning till den där nedpackade drömmen.

Jewlicious om det paradoxala i att säga "Nästa år i Jerusalem" utan att vilja åka dit.