Judaistik.se

Enligt en blogg p? Jerusalem Posts hemsida s? har reformjudiska och konservativa r?relser p? sistone fr?gat sig varf?r de vinner s? lite mark i Israel, och i synnerhet bland sefarder, n?r m?nga israeler idag inte anser sig vara speciellt religi?sa. Liksom bloggaren Ashley Perry har jag sv?rt att f?rst? hur och varf?r man v?ljer att g?ra kopplingen mellan israeler som lever ett sekul?rt liv, och oortodoxa religi?sa r?relser. Reformr?relserna f?rst?r inte varf?r de inte utg?r ett attraktivt alternativ f?r Israels sefardiska befolkning, men vad de kanske m?ste inse ?r att begreppet "reform" i sig inte ?r speciellt applicerbart eller ens intressant f?r m?nga sefardiska judar. Perry tar upp de vanligaste f?rklaringarna, till exempel reformr?relsens koppling till de samh?llsklimat i vilka den uppstod, och de sefardiska judarnas vana vid anpassning efter omgivningen. N?got som dyker upp s?v?l hos Perry som i kommentarerna till det aktuella blogginl?gget ?r att sefardiska judar kanske inte attraheras av reformjudendom helt enkelt eftersom den framst?r som ?verfl?dig. Standard-sefarden ?r ortodox p? pappret, och har inga problem med den sefardiska halakhiska traditionen, men kan v?lja att sj?lv inte leva i englighet med denna. Det finns utrymme f?r pragmatism. Som en rabbin jag tr?ffade i Jerusalem f?rra ?ret uttryckte det: askenasiska judar som inte f?ljer halakha i sin helhet g?r i mer liberala synagogor, d?r deras beteende utg?r normen. En sefardisk jude ? andra sidan kan med gott samvete ta bilen till sin ortodoxa synagoga p? sabbaten. ?r den sefardiska traditionen skenhelig? M?jligen ur ett str?ngt askenasiskt perspektiv. ?r den askenasiska traditionen skuldbel?ggande? M?jligen ur ett str?ngt sefardiskt perspektiv.

L?s blogginl?gget av Ashley Perry: Misunderstanding the Sephardim