Judaistik.se

Somliga associerar judendom med Seinfelt och Sarah Silvermans religiösa och kulturella tillhörighet, andra med de svartklädda kvinnor och män vi ser i Jerusalem och delar av New York och Antwerpen, för att nämna ett par exempel. Med andra ord är judendomen som religion ungefär lika heterogen som de flesta andra religiösa gemenskaper. Inom den moderna judendomen ryms dock ett antal huvudgrenar, som kan vara bra att känna till. Nedan ett försök att i grova drag skissa en översikt över några av de mer markanta judiska rörelserna av idag:

Ortodox judendom: Benämningen "ortodox judendom" säger på samma gång väldigt mycket och väldigt lite, men det finns några gemensamma nämnare hos alla de grupper som kallar sig eller blir kallade för ortodoxa. I regel lever den ortodoxe juden i enlighet med de levnadsregler vi finner i Tanakh och Talmud, och i synnerhet giver man akt på de 613 mitzvot, de 613 bibliska "buden", som kan vara såväl av negativ ( "gör ej..." ) som av positiv ( "gör..." ) art. Den medeltida Shulchan Arukh (" Det dukade bordet" ) är en gemensam kodex för ortodoxa judar, emedan tillägg till denna innebär en skiljelinje mellan askenasiska och sefardiska judar. Sefardiska judar är i regel ortodoxa i den utsträckning de är religiösa, om man med ortodox judendom avser en judendom som följer en viss liturgisk, filosofisk och etisk tradition. Sefardiska judar som i det religiösa livet följer en ortodox tradition behöver å andra sidan inte leva ett i övrigt särdeles "fromt" liv. Askenasiska judar som anser sig vara ortodoxa framhåller å andra sidan ofta just begreppet "frum", att de lever i enlighet med judisk sed.

Modern ortodoxi, " Dati": Modern ortodox judendom karaktäriseras av en strävan efter att leva i enlighet med halakha, på samma gång som man lever i det moderna samhället. Inte sällan är de moderna ortodoxa sionister, såväl i som utanför Israel.

Ultra-ortodox judendom: Ultra-ortodox eller haredisk judendom är till skillnad från vad man kanske kan tro ett delvis modernt fenomen, skulpterat och påverkat av såväl den europeiska Upplysningen som Förintelsen. Man vilar på en äldre liturgisk tradition som sedan har formats av en mystik väckelserörelse, och kombinerar denna med en rad nyare traditioner (avskildheten som samhället, de ålderdomliga klädedräkterna osv), som framför allt har fått sin nuvarande form efter Förintelsen - man har velat återskapa den värld som fanns före Shoah. Många tror att ultra-ortodoxa judar är synonyma med chassider, något som dock inte är fallet. Chassidismen är en östeuropeisk rörelse och delar i mångt och mycket de inre och yttre tecknen som är gemensamma för ultra-ortodoxa judar, med den skillnaden att chassidismen är en karismatisk och mystik rörelse, från början en reaktion mot den omgivande "akademiska" judendomen. Chassidismen lägger större vikt vid bön och gudstjänst än vad annan (ultra)ortodox judendom gör. Det finns såväl askenasiska som sefardiska haredim, även om den askenasiska är sinnebilden för den ultra-ortodoxa juden. 

Reformjudendom: Reform/progressiv/liberal judendom kan se något olika ut i olika delar av världen, men oavsett är den sprungen ur den europeiska Upplysningen, och har sina starkaste fästen i centraleuropa, Storbritannien och USA. Reformjudendomen är präglad av tidstypisk religionskritik och även av utomjudiska tankegångar, samt en mer avslappnad och individualistisk inställning till halakha. Reformjudendomens gudstjänst och liturgi skiljer sig markant från de ortodoxa, och liknar på många sätt den kristna mer: en kortare gudstjänst med mer utpräglad predikan, ofta med inslag av eller till och med i huvudsak på annat språk än hebreiska. Reformjudendomen särskiljer sig även genom sin kvinnosyn: kvinnan är mer aktiv i gudstjänsten och kan till och med leda den, samt sin mindre strikta syn på vem som räknas som jude. Reformjudendomen är en askenasisk företeelse såtillvida att den är sprungen ur en askenasisk miljö och använder sig av en liturgi som är framtagen utifrån den askenasiska.

Konservativ (Masorti) judendom: Den konservativa judendomen har fått sitt namn från sin önskan att konservera traditionen, utan att reformera den och utan att applicera halakha alltför strikt. Den konservativa judendomen liknar den modernt ortodoxa, men har framför allt vuxit fram i USA som en intellektuell rörelse, och delar i viss mån reformjudendomens mer liberala syn på gudstjänstordning och kvinnors del i det religiösa livet.  Konservativa judar ser halakha som normativ, med den skillnaden gentemot ortodoxa att de anser att halakha som ett begrepp är relativ den historiska och sociala kontexten, och är således inte någonting statiskt. Ur den tidiga konservativa judendomen bröt sig den rekonstruktionistiska ut, som präglas av en mer kritisk syn gentemot halakha. Liksom reformjudendomen är den konservativa judendomen en på pappret i huvudsak askenasisk företeelse.

Nyckelord:

Ortodox judendom: halakha; torahstudier; mitzvot; kashrut 

Modern ortodox judendom: tradition i samhället, inte utanför; halakha; sionism

Haredisk judendom: halakha; torahstudier; avskildhet

Chassidisk judendom: bön; mystik; att tjäna G-d viktigare än torahstudier; Moschiach

Reformjudendom: individualism; jämnställdhet; modernisering

Konservativ judendom: bevarande; tradition; halakha; studier

Rekonstruktionistisk judendom: kritik mot vedertagen syn på halakha; omvärdering