Judaistik.se

När chassidismen växte fram som en folkligt förankrad rörelse i slutet av 1700-talet väckte den motstånd därför att den introducerade en ledarkult som fram till dess inte funnits i judendomen, en syn på ledaren som något mellan Gud och människa där ledaren gavs (mystika) egenskaper som snarare påminner om en shaman eller muslimsk shejk än en judisk rabbin. En annan sak som väckte irritation var att chassiderna inte bad enligt den sedvanliga ashkenaziska böneordningen, utan hade bytt ut vissa delar mot sefardiska inslag. Ytterligare en innovaion var att man förde det chassidiska tänkandet vidare i form av legender och berättelser. Storytelling var inte något okänt i judisk tradition för att komplettera det halakhiska tänkandet, men nu blev berättelserna det primära medlet med vilket man undervisade anhängarna i den chassidiska teologin och filosofin. Forskare har noterat dessa saker, men inte riktigt kunnat förklara var inspirationen till dessa nydaningar kom ifrån – förrän möjligtvis nu.

Traditionen lär att chassidismen grundare Baal Shem Tov (ca 1699–1760, namnet förkortas ofta till Besht) föddes i Okopy, en liten stad sydväst om Kiev i dagens Ukraina, och att han spred sitt budskap bland judar i det område som idag är de södra delarna av Polen, Ukraina och Vitryssland. I
legenderna om Besht berättas att han då och då brukade bege sig iväg långt bort – utan att precisera vart han begav sig.

I en nyligen publicerad artikel lanserar Moshe Idel – en av vår tids främste kabbala-forskare – en teori som går ut på att Besht inte alls föddes i Ukraina. Legenderna om Beshts födelse, hävdar Idel, bör snarare tolkas som att han föddes i dagens Moldavien, i en stad som heter Bukovina. Vad som är intressant med denna teori är att Bukovina låg i gränsområdet mellan Polen och det osmanska riket, det vill säga i gränsen mellan såväl ashkenazisk och sefardisk judendom som kristendom och islam. Där, menar Idel, växte Besht upp. När han blev äldre flyttade familjen till Okopy – men, fortsätter Idel, med jämna mellanrum återvände Besht ”hem” till sina födelsetrakter. I dessa trakter hade islam aldrig fått något fast fotfäste, men där fanns en folklig kultur med inspiration från islam. Här berättades älskade legender om hjälten Nasr al-din Hodja till exempel, här bad man enligt sefardisk tradition och här fanns en grupp – Cangos – som kännetecknades av att man hade en del shamanska särdrag.

Har Idel rätt i sin tes innebär det att vi måste omvärdera chassidismens ursprung, och inse att chassidismen har betydligt mer gemensamt med islam än (rysk-ortodox) kristendom.

Moshe Idels artikel finns att ladda hem och läsa här.