Judaistik.se

Det var ett bra tag sedan Lund kallades för ”Skandinaviens Jerusalem”, men även om staden idag saknar både mikve och formell synagoga så har Lund någonting som man annars kanske mest förväntar sig att hitta i judiska metropoler lite längre söderut – nämligen en vital och aktiv judisk kör! Judaistik.se passar på att ställa några frågor till körledare Sverker Zadig i samband med att kören rekryterar nya sångare inför 5772…

Är kören ett modernt initiativ eller en äldre tradition?

Kören är förhållandevis nystartad, vi började 2005 i samband med att Judiska Centret i Lund bildades och ville erbjuda olika slags studiecirklar etc. Jag hade haft idén att bilda en kör med fokus på olika slags judisk repertoar och musik sedan en tid tillbaka och pratat med intresserade vänner, dels inom församlingen i Malmö dels från JCL. Vi sjöng med Helsingborgs Kammarkör, som jag tidigare ledde, vid Malmösynagogans 100-årsjubileum 2003.

Hur ser körens verksamhet ut idag?

Vi repeterar i princip varje tisdagskväll mellan 18.30 och 20.30 och sjunger ibland i samband med judiska högtider, ibland vid egna konserter eller arrangemang. Vi sjunger både på Jiddisch, Ladino och Hebreiska. Några olika turnéer har vi hunnit med och bland annat sjungit i synagogorna i Stockholm, Göteborg och Malmö naturligtvis. Kören har också vid flera tillfällen sjungit i Helsingborg, några av dessa har varit i samband med invigningen av minnesmonumentet av de Vita Bussarna i Ramlösa brunnspark och vid Jubileet för judiskt liv i Helsingborg. Judiska kören organiserar och genomför också en årlig Klezmerfestival på Mejeriet i Lund, våren 2012 söndagen den 4 mars. Inför större framträdanden kanske det blir någon extrarepetition och ibland har vi internat med övernattning.

Vilka syften fyller kören förutom de rent musikaliska?

Vi vill hålla judisk kultur levande genom att sjunga både traditionella sånger och nyskapande sådana, och kanske i synnerhet måna om minoritetsspråket jiddisch. Vi sjunger sånger som har såväl religiöst som världsligt innehåll, och många av sångerna på jiddisch handlar om både sorgliga och glada händelser. De flesta av våra sånger på jiddisch kommer ur klezmertraditionen och vi har vid några av festivalerna också sjungit tillsammans med flera andra musiker förutom mig själv. Ofta kompar annars jag på piano eller så sjunger vi a cappella.

Hur vill ni att framtiden för judiska kören skall se ut?

Just nu förbereder vi nya projekt där vi bygger en (eller snarare flera) berättelser ur livet som knyts samman med jiddischsånger, både i körarrangemang och unisona. Vi tycker det är viktigt att publiken både känner igen vissa sånger och får höra nya. När det gäller drömmar för körframtiden hoppas vi att vi någon gång ska kunna komma iväg på någon liten turné, kanske utomlands.

Vi som sjunger lite hellre än bra, gör vi bäst i att hålla oss i publiken eller kan man vidareutveckla sin sång inom ramarna för körens verksamhet?

Man kan alltid utveckla sin röst och bli bättre, men om man aldrig har sjungit i kör blir det nog lite svårt att hänga med, vi sjunger ju huvudsakligen tre eller fyrstämmiga arrangemang. Är man osäker på hur mycket man själv kan går det bra att ta kontakt med mig så kan vi kanske prova lite.

Om judiska kören får välja, vilken sång skall vara ledmotivet för år 5772?

Det är väldigt svårt att tänka sig en sång som ska representera hela året, vi vill sjunga sånger som både tröstar och roar, men också de som berättar och håller liv i minnet av hur det judiska folket tvingats möta umbäranden. Jag hittade precis några nya körarrangemang på melodier av Mordechaj Gebirtig och kanske kan en visa där beskriva lite av hur sången och musiken kan mildra sorg och ängslan.

Hej, klesmorim, gute brider!

Ir bakumt fun mir ojch wajn.

Schpilt mir ojf a frejlech lidl

Schleft majn mojre-schchojre ajn.

Hur gör man om man är intresserad av att få veta mer om judiska körens verksamhet?

Om man vill veta lite mer om kören kan man söka på hemsidan www.jewishchoir.se eller kontakta mig på adressen dirigent@jewishchoir.se.