| « Judendomens tidiga popgossar | Qumran – renhetsiver till döds? » |
Mischievous Mitchell – rasism eller judisk humor?
av Johan
Gränsen mellan acceptabla och icke acceptabla skämt är inte alltid lätt att dra. En distinktion som ibland görs handlar om vem som är avsändare och vem som är mottagare. Bernard Saper skriver i en artikel i antologin Semites and Stereotypes: Characteristics of Jewish Humor: »Man kan hävda att ett judiskt skämt inte är antisemitiskt om det berättas av judar till judar, och varken explicit eller implicit innebär en kränkning av judar som kollektiv.» På samma sätt, fortsätter han, kan man hävda att ett skämt är antisemitiskt om det sägs av en ickejude och innehåller förenklade och degraderande omdömen och diffusa generaliseringar om judar, och direkt eller indirekt förstärker illvilliga stereotyper och/eller leder till förödmjukande, diskriminerande eller aggressiva handlingar. I verkligheten, avslutar Saper, är distinktionen betydligt svårare att göra, och kräver en noggrann och kritisk värdering av skämtets intention, avsikt och avsiktliga och oavsiktliga konsekvenser.
Ett bra exempel på denna svårighet är en av de filmer som nu ligger upplagd på Youtube. Huvudpersonen kallas »Mischievous Mitchell» och klippet är hämtad från TV Funhouse, en animerad serie med korta provocerade och satiriska inslag som visades ett tag på Comedy Central och i Saturday Night Live i början av 2000-talet. Figuren har stora yttre likheter med en av 1960-talets stora serieikoner, Dennis the Menace, men där originalets ofta oskyldiga bus ersatts med ett till synes rasistiskt anslag. Mannen bakom denna serie heter Robert Smigel, under senare tid mer uppmärksammad som en av upphovsmännen bakom Don't Mess with the Zohan, som i olika sammanhang gjort sig känd för sin ofta vassa satir i Lenny Bruce anda,
Det här klippet är definitivt inte politiskt korrekt – men är intressant just eftersom det aktualisarar frågan om var gränsen går mellan acceptabel och icke acceptabel humor. Är detta roligt? Är detta okej, eftersom det är en jude som är upphovsman till det, eller är detta en icke acceptabel form av humor eftersom man inte vet hur mottagaren uppfattar det? Vad säger du?
Läs mer om Robert Smigel: Robert Smigel: The Heeb Interview
1 kommentar
Hmm. Jag är benägen att säga att det är "kosher" om en jude står bakom det, men att det går över gränsen om det kommer från en icke-jude.Dubbelstandard? Ja, men än sen då?
Judisk humor har i alla tider gjort skämtat med den svartaste anti-semitismen och metaskämtat om judar som offer för anti-semitism.
Denna sortens humor har fått ett nytändning de senaste åren speciellt bland unga amerikanska judar. Inställningen är att vi är stolta, självsäkra judar som kan skratta åt oss själva och åt antisemitism inbyggda absurditet.
Tidningen Heeb (www.heebmagazine.com), t.ex. tar sitt namn från ett vanligt skällsord för jude och är verkligen en tidning med attityd!
Ett av de bästa sätten att hantera anti-semitismen i världen (samtidigt som vi aktivt och allvarligt bekämpar den) är att inte låta den beröva oss vår självkänsla och självsäkerhet i världen.
Detta gör vi genom att skratta åt den!
Finns det ett bättre sätt att oskadliggöra den?
Comment feed for this post
Senaste kommentarerna