Judaistik.se

Det har g?tt en vecka sedan attentatet mot Merkaz ha-Rav-jeshivan i Jerusalem. Likt ?vriga attentat var det i grund och botten en politisk handling, men i och med att det utf?rdes mot en jeshiva fick den ocks? en religi?s dimension. Detta har ocks? pr?glat en hel del av det som sagts och skrivits av religi?sa f?retr?dare under veckan som g?tt, och jag t?nkte h?r g?ra ett f?rs?k att sammanfatta n?gra av dessa religi?sa f?rgade uttalanden och se vad vi kan l?ra oss av dem.

...

Attack mot det heliga
En ?terkommande tanke i det som sagts och skrivits har varit att detta inte var vilken attack som helst, utan en attack mot en plats d?r religi?sa studier sker och d?rmed indirekt en attack mot det heliga. ?How could anyone target a religious school, a place of prayer?? undrade till exempel Michael Freund i Jerusalem Post, och m?lar upp en bild av hur Torarullar hade skotth?l i sig och hur Talmudvolymer och b?nesjalar var genomdr?nkta av blod. Samma bild m?las ocks? upp av Tzvi Hersh Weinreb, nuvarande ledaren f?r Orthodox Union i USA, som dock v?ljer att f?rst?rka f?r?delse- och katastroftemat genom att koppla det samman attacken med F?rintelsen: ?The shootings occurred in a place of Torah study, a ’makom Torah,’ the innermost sanctum of Judaism. Besides all else this was sacrilege, a profanation of the highest and most central of Jewish values, the study of God's Word. As such it calls to mind images of Kristallnacht, of medieval book burnings …?.

Det finns historiska h?ndelser som mer ?n andra uppfattats som attacker mot det heliga. Kristallnatten 1938 ?r en, massakern i Hebron 1929 en annan. Hebron r?knas som en av judendomens heliga st?der, och de judar som attackerades, d?dades och drevs p? flykt 1929 var inte sionister utan ortodoxa judar som levde d?r uteslutande av religi?sa sk?l. Attacken mot dem uppfattas d?rmed som en attack med religi?sa f?rtecken, en attack mot judendomen som religion och mot det heligas n?rvaro i landet. Redan vid de f?rsta uttalandena efter torsdagens attack gjordes denna koppling mellan Hebronmassakern 1929 och Merkaz ha-Rav. ?This massacre is the continuation of the 1929 massacre, and the prophet’s blood is still boiling?, sa till exempel jeshivans ledare Yaakov Shapira strax efter torsdagens h?ndelser. I samband med begravningarna av de d?dade gjordes anspelningar p? det allra Heligaste i templet, och ?ven Jerusalems borgm?stare Uri Lupolianski anspelade p? heligheten i detta sammanhang: ?The murderer did not wish to target them alone, but rather each and every one of us, each and every resident of the holy city of Jerusalem.?

Med dessa retoriska anspelningar klargjordes allts? att attacken mot Merkaz ha-Rav innebar n?got mer ?n att n?gra unga pojkar miste livet. Attacken var framf?r allt ett angrepp mot judendomen som religion, n?got som besudlade judendomens renhet och helighet.

Amalek-kopplingen
En annan anspelning som tidigt gjordes var kopplingen mellan attentatsmannen och Amalek. I judisk tradition ?r Amalek judarnas fiende nummer ett, och det finns en tradition som s?ger att det i varje generation finns en amalekit som vill f?rg?ra judarna. Haman ? som enligt Esters bok ville d?da alla judar i Persien ? s?gs vara en av Amaleks efterkommande, Hitler en annan och s? vidare. N?r jeshivans ledare Yaakov Shapiro direkt efter attacken f?rkunnade att ?The murderers are the Amalek of our day, coming to remind us that Amalek has not disappeared, just changed its appearance?, var det just denna tradition han anspelade p?.

F?r n?gon dag sedan fick detta uttalande kraftig kritik av David Hartman, direktor p? Shalom Hartman-institutet i Jerusalem: ?The memory of Amalek and the use of the term of Amalek to describe what this murderer did in Jerusalem last week are totally mistaken?, skriver han p? Hartman-institutets hemsida. ?The term Amalek creates generalizations and ontological evil in people not capable of being changed, and the only response to this form of evil is total eradication. /…/ This type of response ? this generalization of one horrible incident to inspire total hatred of the entire Arab population in Israel ? is profoundly in opposition to the deepest principle of Judaism, which has always kept alive the principle that God waits for a person to return, to repent, and to discover new ways to live his life until the day of his death.?

Det ?r h?g tid f?r judar att ?verge Amalek-paradigmet, skriver Hartman vidare. En enskild individs attack mot Merkaz ha-Rav-jeshivan f?r inte anv?ndas som en urs?kt f?r att uppfatta alla palestinier som eviga motst?ndare till judarna. ?I am not a dreamer, nor do I romanticize my enemy. I am fully awake to the fact that there is a yearning among many to destroy my people and to destroy this land. However, knowing all this, I must not forget that every human being is created in the image of God and has potential for moral renewal and for seeking ways of peace and ways of pleasantness to live in this world.?

Avsaknad av Tora
Av rapporterna fr?n Jerusalem har framkommit att kritiken mot regeringen har varit stark p? Merkaz ha-Rav under den senaste veckan. Premi?rminister Olmert fick till exempel reda p? att han inte var v?lkommen att bes?ka jeshivan, och valde att lyda uppmaningen. N?r utbildningsministern Yuli Tamir ? grundare av Fred nu-r?relsen och uttalad motst?ndare till religi?s utbildning ? bes?kte jeshivan var hennes livvakter tvungna att rycka in, och det ?r v?l bara f?rsvarsministern Ehud Barak som bes?kt jeshivan utan rapporterade problem. Av tidningsrapporter verkar han dock att valt sina ord under bes?ket med stor omsorg. ?My words are still not final, but my gut feeling is that the Mercaz Harav yeshiva wasn't picked as the target for this atrocious terror attack by chance. This is a place of strength and might; a place that symbolizes the power of the Jewish people.?

Men kritiken mot regeringen har inte bara framf?rts rent handgripligt. Framf?r allt har den framf?rts i olika uttalanden d?r det ?terkommande budskapet varit att landets ledning ?r i total avsaknad av Guds ord. I samband med begravningarna av de omkomna l?r till exempel Yaakov Shapiro ha sagt: ?The time has come for all of us to understand that an external struggle is raging, and an internal struggle, and everyone believes the hour has come ... for us to have a good leadership, a stronger leadership, a more believing leadership.? Shapiro rapporteras ocks? ha sagt att ?during times like these we should glorify the Torah and put the nation’s concealed powers into practice. If there is no Torah, there is no spiritual fortitude, and physical endurance lacks as well. We are constantly defending ourselves in the face of our enemies. The people expect a change in the way of thinking, and this is the time for it. The Torah is our roadmap.?

Merkaz ha-Rav-ledaren s?tter allts? in h?ndelsen i ett eskatologiskt perspektiv, och hela retoriken genomsyras av fundamentalistisk retorik. Attacken mot jeshivan ?r ett tecken p? att man lever i den yttersta tiden, och det som nu beh?vs ?r ett ledarskap som leder landet med utg?ngspunkt i Tora. Politisk styrka kan inte l?ngre skydda landet. Tora ?r det enda som kan ge landet b?de ett andligt och fysiskt skydd. Nyligen rapporterades det att en grupp extrema rabbiner ? med kopplingar till bland annat det f?rbjudna Kach-partiet ? slutit upp bakom dessa uttalanden och radikaliserat dem ytterligare med hj?lp av en vers fr?n Esters bok som kommer att l?sas i synagogorna under n?sta helg d? h?gtiden Purim firas: ?we must work to achieve a proper Jewish leadership /…/ and hope for a situation in which ’Jews will congregate in their cities ... and strike those who wish them ill, in those days at this season’?.

Kritik mot Merkaz ha-Rav
Alla religi?sa f?retr?dare tar dock inte st?llning f?r Merkaz ha-Rav. Yael Mishali, som sj?lv tillh?r den religi?s-nationalistiska falangen, kritiserar det s?tt p? vilket jeshivan glorifierats under de senaste dagarnas mediabevakning. ?The Mercaz Harav yeshiva is not the very heart of religious Zionism. It is a small yeshiva, and it is also a symbol of religious separatism and nationalistic radicalism. And we (many religious members of the Zionist-national camp) do not like the winds that have been blowing from this yeshiva for several generations now. But we don’t mind that. We are able to feel the pain over the terror attack and over the murder of innocent children, even if they are not ‘the finest’ or the ‘very heart of’ and even if they would have belonged to another yeshiva. We feel the pain over this terror attack just like we were pained by the attacks on residents of Sderot, and by terror victims in Dimona, and Jerusalem, and Tel Aviv. All these terror attacks targeted our very heart. All of them. May God avenge their blood.?

Ett steg l?ngre i kritiken g?r dock den antisionistiske charedi-rabbinen Dan Segal. Enligt den nystartade dagstidningen Yom Chadash ska han ha sagt till sina anh?ngare att attacken mot Merkaz ha-Rav var ett gudomligt straff, eftersom judar brutit mot tv? av de tre l?ften som Gud enligt charedisk, antisionistisk tolkning avkr?vt m?nniskorna. De tv? l?ften som skall ha brutits ? och allts? nu bestraffas ? ?r l?ftet att judar inte ska invandra till Israel i stora massor och inte ska g?ra sig starka gentemot andra nationer.

Attacken mot Merkaz ha-Rav var inte den f?rsta attacken som skedde inne i Jerusalem. Precis som vid tidigare attacken innebar d?det en tragedi f?r de familjer som mist familjemedlemmar. Men samtidigt som de s?rjande familjerna suttit shiva kan vi allts? notera att denna h?ndelse har getts religi?sa dimensioner som vida ?vertr?ffar de tidigare d?den och i h?g utstr?ckning redan b?rjat utnyttjas f?r specifika ideologiska syften. I samband med att bos?ttningarna i Gaza utrymdes genomgick den religi?sa nationalismen en ideologisk kris, och sannolikt kommer man nu inom dessa kretsar att utnyttja attacken mot Merkaz ha-Rav f?r att st?rka den kollektiva identiteten. Alldeles nyss rapporteras till exempel att Knesset-medlemmen Effi Eitam, som ?r en av dem som utbildats p? Merkaz ha-Rav, i ett uttalande beskrivit kampen mot extremistisk islam som ett heligt krig: ?Let God help us win this holy, uncompromised war we are already in.?

Och den religi?sa retoriken l?r inte avta …