| « Om pesach och skapandet av traditioner | Sefardisk PR-kupp av gammalt snitt » |
Kreativa kompromisser håller det judiska vid liv på Kuba
av NikeKubas kvarvarande judiska befolkning (”jubans”) har till skillnad från andra kubaner möjligheten att lämna ön ifall de vill flytta till Israel, men trots detta fortlever det judiska i Havana och även i andra städer på Kuba. I Havana finns flera aktiva synagogor där hundratals församlingsmedlemmar samlas under sabbatsgudstjänsterna. Mellan 90 och 95% av de kubanska judarna lämnade Kuba strax före eller kort tid efter revolutionen, och idag uppgår de kvarvarandes antal till drygt tusen personer.
Det unika med den kubanska judenheten är deras liberala förhållningssätt till vem som räknas som jude. Många av Kubas judar är antingen konvertiter eller har judiskt påbrå på fädernet eller längre tillbaka i släkten – ett halakhiskt problem som dock inte verkar upplevas som något större problem för de kubanska judarna själva. Den ortodoxa församlingen i Havana har enligt The Forward brutit kontakterna med Chabad på grund av meningsskiljaktigheter som bottnar i det faktum att församlingen låter judar med tveksam halakhisk status delta i gudstjänstverksamheten. Under rosh hashanah blåstes shofaren i synagogan av en person som Chabads utsände räknar som icke-jude. Den ortodoxa Adath Israel-församlingen verkar ha format sin egen syn på vem som är jude och hur man förhåller sig till halakhiska icke-judar som vill leva ett judiskt liv – man utför inga konverteringar men välkomnar personer som har konverterat med hjälp av andra församlingar. Personer med en judisk far men icke-judisk mor accepteras också.
Utåt sett uttrycker man vad som nog får ses som lojalitet gentemot Kuba, och det verkar onekligen som om man värdesätter kontakten med icke-judiska kubaner och den kubanska livsstilen. Efter sovjetunionens fall fick kubanerna åter religionsfrihet, och det var i samband med detta som det judiska livet på Kuba åter blommade upp. Dessförinnan hade det religiösa livet i det närmaste tillintetgjorts under Castros styre, så till den grad att man fick anpassa kravet på en minjan (tio vuxna män närvarande vid gudstjänsten) och räkna varje Torahrulle som en person för att kunna förrätta gudstjänst. Än idag kallas en för liten minjan där man räknar Torahn och kanske till och med G-d som en närvarande person för en ”kubansk minjan”.
Läs mer:
Letters from Havana, artikel i The Forward.
The Jews of Cuba, hemsida för de kubanska judarna.
Adath Israel, Havanas ortodoxa församling.
In Cuba, Finding a Tiny Corner of Jewish Life, artikel i New York Times.
Ni hittar Ruth Behars bok om det judiska Kuba på Amazon.
Senaste kommentarerna