Judaistik.se

Enligt min religionsbok på gymnasiet så fanns det judar i "Det heliga landet" under andra Templets tid och även under Jesu levnad, men strax därefter försvann judarna spårlöst för att återuppstå knappt 2000 år senare i Östeuropa där nazisterna gjorde sitt bästa för att bli av med dem. Mellan Bibeln och Anne Franks dagbok hade den judiska historien en paus. Därför gör artiklar såsom denna mig så glad, eftersom de fyller i bitar som även den påläste kan ha missat. Yedioth Ahronoth berättar i denna tämligen utförliga artikel historien om Kaifengs judar. Hört talas om Kaifeng? Inte det? För tusen år sedan var staden världens mest tätbefolkade, och hyste även en sällsynt välintergrerad judisk minoritet. Idag är staden med kinesiska mått mätt en ganska sömnig småstad, dock fortfarande med ett visst judiskt kulturliv. Många av Kaifengs judar har lämnat Kina till förmån för Israel, medan några, som den 30 år unga Shi Lei, stannar kvar för att förvalta det judiska arvet.

Ur judaistisk synvinkel är Kinas judar intressanta dels för att de troligtvis utgör en spillra av en mycket tidig judendom, för att de har levt tämligen isolerade, men kanske framför allt - att deras förutsättningar varit så annorlunda i jämförelse med exempelvis europeiska och västasiatiska judar, som allt som oftast levt som en förtryckt minoritet. Kinas judar har även de utgjort en försvinnande liten del av befolkningen, men har i motsats till de flesta andra judiska befolkningar kunnat leva århundraden i sträck utan pogromer, missgynnande lagstiftning och liknande. Yedioth Ahronoths artikelförfattare nämner bland annat den konfucianska livsåskådningen som skäl till detta, en åsikt som delas av upptäcktresanden Oliver Bainbridge, vars möte med Kaifengjudarna ni kan läsa om här: The Chinese Jews.

Slutligen ett judiskt-kinesiskt filmtips singerat Rabbi von Sydow: Shanghai Ghetto, om europeiska judar som sökte sig till Kina på flykt undan nazisterna.