| « Varför är liberaler så fördomsfulla? | Trångt i arken » |
Irakiska judar och huruvida det finns arabiska judar
av NikeUniversitetet i Tel Aviv har just anordnat en konferens om irakiska judar, och därigenom skapat ett av de första forumen i den akademiska världen där man har fördjupat sig i just de irakiska judarnas kultur och deras införlivande i staten Israel. Inte helt överraskande verkar fokus ha hamnat på diskussionen kring de irakiska judarnas eventuella arabiskhet, åtminstone om man får tro artikeln i dagens Haaretz. Termen "arabiska judar" används idag såväl bland askenasiska judar för att beteckna sina trosfränder (inte sällan milt nedsättande) som inom sefardiska/mizrachiska grupperingar då man talar om sig själva.
"Arabiska judar" är en kontroversiell term, av flera skäl. En av anledningarna till att den idag används ganska flitigt bland dem som hamnar inom ramen för det man kan kalla arabiska judar är för att markera brödraskapet med de arabiska muslimerna/kristna, i Israel och i andra delar av världen. Omvänt har termen även använts i nedsättande syfte då i huvudsak askenasiska judar har velat dra en skiljelinje mellan sig själva och "de andra judarna", som alltså pekats ut som havandes med gemensamt med den omgivande arabiska världen än med den judiska.
Vill man ha en snabb sammanfattning av diskursen kring huruvida "arabiska judar" är en korrekt term kan man finna den bland kommentarerna till Haaretz artikel. Exempelvis kan man argumentera för att irakiska judar inte bör kallas för arabiska judar genom att hävda att de liksom kurder, kopter osv kan anses tillhöra den arabiska världen i vid bemärkelse, med tillhörande språk- och kulturpaket, men att de inte kan anses vara etniska araber. Andra hävdar att irakiska judar före flytten till Israel inte haft en aktiv nog relation till det arabiska språket och kulturen för att kunna ha varit en verklig del av den. Ett sätt att lösa problemet är att kalla de irakiska judarna för "babyloniska judar", vilket även skapar en läcker referens till det kanske viktigaste som sprungit ur den irakisk-judiska historien, nämligen den babylonska Talmud.
Läs artikeln: Conference asks: Iraqi Israeli, Arab Jew or Mizrahi Jew?
En annan intressant artikel om judar i den arabiska världen: Syrian Jews celebrate Passover at only synagogue in Damascus
5 kommentarer
Att "andra hävdar att irakiska judar före flytten till Israel inte haft en aktiv nog relation till det arabiska språket och kulturen för att kunna ha varit en verklig del av den" tyder på att dessa "andra" inte vet mycket om de irakiska judarna. Man kan, t ex, läsa "Exile from exile : Israeli writers from Iraq" av Nancy E. Berg för att lära sig något om irakiska judars relation till det arabiska språket.Det är tydligt att kunskapen om de orientaliska judarnas historia brister i många avseenden
Definitionsfråga, skulle jag nog vilja påstå. Är man av åsikten att till exempel de irakiska judarna inte varit en fullt integrerad del av det omgivande samhället före flytten till Israel torde man dessutom ha fått vatten på sin kvarn av de händelser i den arabiska världen efter 48 som kom att påverka dess judiska befolkning, samt situationen i Mellanöstern de senaste, säg 40 åren. Det finns lika många som vill dra en skarp linje mellan judar i den arabiska världen och deras arabiska grannar, som det finns convivencia och dhimmi-nostalgiker, och båda sidorna har nog ungefär lika rätt eller fel. Boken "The Flying Camel" kan kanske för övrigt bidra med intressanta perspektiv om du inte redan har läst den: http://www.amazon.com/Flying-Camel-Identity-African-Heritage/dp/1580050956. Jag är en smula nyfiken på ditt användande av termen "orientaliska judar", den är ju inte helt populär i judiska kretsar?
Det var tal om de irakiska judarnas förhållande till arabiskan och arabisk kultur. Huvuddelen av de irakiska judarna var arabisk-språkiga, även om jag, som lingvist och arabist, mycket väl är förtrogen med diskussionen om det finns någon särskild judisk arabiska eller ej. Sedan stämmer det att judar i norra Irak var arameiskspråkiga och kurdisk-språgiga, också.För mig är termen "orientaliska judar" helt enkelt bara svenska för mizrachi - som just betyder "orientalisk".
Nikes reflexion om "convivencia" kom mig att tänka på en upphetsad diskussion jag hörde för några år sedan. Professor Sasson Somekh från Tel Aviv, som lämnade Irak som ung, diskuterade hur det varit i Bagdad med en svensk doktorand som kommit från Libanon. Doktoranden var mycket negativ till förhållandena för icke-muslimerna i arabvärlden medan Somekh upprepade flera gånger att det rått "harmony". Det är en uppfattning som jag också hört från palestinska kristna på Västbanken och som då och då förs fram av irakiska kristna när man talar om hur det en gång var (i motsats till dagens situation). Nog vore den sortens uppfattningar, både positiva och negativa, värda djupare studier! Definitivt! Jag har till exempel hört många turkiska judar uttrycka sig i liknande ordalag som Somekh. När den uppsatsen jag håller på med nu har mognat färdigt ska jag lägga upp en del på bloggen, den behandlar bland annat sefardiska judars relation till sina grannar, och hur detta har kommit till uttryck i Shoah-poesi. Dagens situation, som du nämner Karin, grumlar alldeles säkert många vittnesbörd om hur det en gång var.
Comment feed for this post
Senaste kommentarerna