Judaistik.se

Inom flera kulturer i framför allt Mellanöstern och Asien så är hennaceremonier vanligt förekommande, i synnerhet i samband med bröllop. Även judar har ägnat sig åt hennaceremonier, och då främst judar i Nordafrika och Jemen, och traditionerna har i modern tid följt med människor som flyttat, bland annat till Israel där traditionen idag spridit sig utanför de nordafrikanska och jemenitiska gemenskaperna. Yona Sabar, professor vid UCLA (och för övrigt en av huvudpersonerna i den fantastiska boken My Father's Paradise, skriven av hans son Ariel Sabar), menar att de judiska hennaceremonierna inte har någon religiös signifikans, utan är istället en ren kulturyttring. Kanske har hennaceremonierna blivit populära, och bland många jemenitiska judar till exempel i princip obligatoriska i samband med bröllop, som ett sätt att närma sig den omgivande muslimska befolkningen. Vill man argumentera för de sefardiska/mizrachisk  judarnas uppblandning och gemensamma ursprung med andra folkgrupper i Nordafrika kan man peka på hennaceremonierna som ett exempel på en lokal sedvänja som inte är religöst betingad. Forskaren Paul Wexler är en av dem som använt sig just av bröllopstraditioner som exempel på likheterna mellan det nordafrikanska berberfolket och sefardiska judar, som han menar är en konstruerad religiös grupp.

Johan och jag har idag diskuterat huruvida judiska hennaceremonier kan anses vila på någon form av halakhisk grund, och inte funnit några direkta tecken på att så skulle vara fallet. Det verkar dock som om hennaceremonierna vilar i gränslandet mellan halakha (lag)  och minhag (sedvänja), eftersom man genom historien motiverat användandet av henneceremonier på diverse olika sätt, varav vissa är avgjort mystiska/folkloristiska. Henna på hebreiska stavas het nun hey, och dessa tre bokstäver anses i vissa judiska gemenskaper symbolisera kvinnans tre stora ansvar som gift: het står för challah, sabbatsbrödet som i förlängningen kan anses symbolisera hur den gifta kvinnan livnär och tar hand om sin familj. Nun står för niddah, underförstått att rituell renhet leder till en harmonisk familj, och hey står för hadlakat nerot, tändandet av sabbatsljusen, och således kvinnans ansvar under Shabbat. Hur man isåfall förklarar att hennaceremonier ibland använts vid bar mitzvor låter vi vara osagt. Yona Sabar menar att syftet med hennaceremonin är att "förklä" brudparet för att skydda dem mot demoner. En annan förklaring som jag har hört, är att hennan som smyckar bruden innan bröllopet ger henne ett annorlunda utseende, vilket gör det lättare för hennes familj att acceptera hennes övergång från ogift flicka till gift kvinna. Sen kan man naturligtvis se det som någonting dekorativt och festligt, eller kanske en kombination av alla ovanstående exempel.

Att bryta ner det hebreiska ordet för henna till sina beståndsdelar och låta dessa symbolisera den gifta kvinnans huvudansvar tycker jag är den mest intressanta förklaringen, och ett klassiskt exempel på en geniunt judisk förklaring på någonting som i sig inte med nödvändighet är speciellt judiskt. Från muslimska Bangladesh till hos kristna och judar i Mellanöstern så förekommer hennaceremonierna, en charmig tradition som påminner oss om ett gemensamt kulturarv som kan vara väl värt att komma ihåg. Det verkar också finnas vissa "moden" vad gäller hur hennamålningarna ser ut, och det sägs att judiska hennamålningar i regel är mer abstrakta och mindre sirliga än icke-judiska.