Judaistik.se

Den nuvarande finanskrisen kunde ha undvikits – kunde man läsa för någon dag sedan i Times – om finansvärlden tagit lärdom av Talmud. Budskapet kommer från Rabbi Aaron Levine, knuten till Yeshiva University, som i artikeln på något märkligt sätt läses och kommenteras genom Rabbi Eliezer Diamond, knuten till Jewish Theological Seminary. Levine är en inte helt okänd rabbinsk kommentator i frågor som rör halakha och affärsetik, så även om hans ord inte är till någon större tröst för dem som förlorat pengar och jobb under de senaste veckorna är hans huvudpoäng tänkvärd. Han menar nämligen att den nuvarande finanskrisen helt och hållet beror på en utbredd moralisk kollaps.

Talmud innehåller en rad direktiv för hur judar ska agera i olika sammanhang, så också i saker som rör ekonomiska förehavanden. Att tjäna pengar är inget som strider mot talmudiskt tänkande, men det måste ske på ett ansvarsfullt sätt så att både köparens och säljarens rättigheter tillvaratas. Och det är just frånvaron av ett sådant ansvarstagande, menar Levine, som varit orsaken till det nuvarande ekonomiska kaoset.

Vad lär då Talmud?
Det Levine lyfter fram är bland annat uppmaningen i 3 Mos 19:14 – »Du skall inte förbanna en döv och inte lägga något i vägen för en blind så att han faller» – som i rabbinsk tradition har utvecklats till ett generellt förbud att ge dåliga råd, och då speciellt finansiella råd. Maimonides i sin tur preciserade detta med dåliga råd ytterligare, och förbjöd någon att sälja ett djur med dolda skavanker. Köparen, menade Maimonides, ska inte behöva vara exceptionellt kunnig, utan ska informeras om vad det är han köper.

Samma tankegång finns i Mishna-traktatet Ketubot, där det understryks (och glöm nu alla feministiska invändningar) att en trolovning endast är giltig om den blivande bruden inte har några dolda skavanker. Men traktatet understryker att brudgummen har ett stort ansvar här: om han har (kvinnliga) släktingar som skulle ha kunnat se dessa skavanker när den blivande bruden till exempel besökte mikven så kan han inte senare komma med klagomål. Köparen kan alltså inte undandra sig ansvar i ekonomiska transaktioner.

Det sista exemplet på hur halakha kunde ha varit behjälplig för att undvika finanskrisen rör räntor. I 3 Mos 25 sägs det att man inte får ta lika mycket betalt för land som kommer att bli värdelöst som för land som kommer att generera inkomst, och utifrån detta har rabbinsk tradition fastslagit att man inte för någon vara får ta mer betalt än en sjättedel över dess marknadsvärde.

Visst låter det bra? Problemet – vilket också påpekas – är att inte ens rabbiner under historiens gång har följt dessa direktiv till punkt och pricka. Men – som det så vackert heter: bättre sent än aldrig. Å tänk er själva: hela Wall Street som en gigantisk jeshiva …

Se också: Ethics at Work