Judaistik.se

I samband med en konferens i juni så besökte jag Istanbuls judiska museum, som invigdes för knappt tio år sedan och som kom till genom ett initiativ från Quincentennial Foundation, en organisation bestående av ett hundratal turkiska judar och muslimer som velat uppmärksamma 500-årsjubiléet sedan de sefardiska judarna bosatte sig i landet. Naim Avigdor Güleryüz, föreståndare för muséet och den som kom med förslaget att bygga ett judiskt museum i Istanbul, är även författare till en bok med namnet ”The Turkish Jews – 700 years of togetherness”.

Güleryüz är en ivrig förespråkare av tanken på Turkiet (och dessförinnan osmanska riket) som en fristad för världens judar, och beskriver med stor entusiasm hur sultaner och andra under århundraden stäckt ut en hjälpande hand till judar i nöd. Naturligtvis skall man inte förringa det faktum att judisk kultur på många sätt blomstrade under det osmanska riket, och man skall heller inte förringa det faktum att Turkiet lyckades med konststycket att hålla sina judar vid liv genom Förintelsen, vilket är mer än vad dess grannländer lyckades med, men det är ändå en smula oroväckande att många, åtminstone utåt sett, idag hyser en så fullständigt okritisk inställning till landets historia och även situationen för religiösa minoriteter idag.

Istanbuls judiska museum är inrymt i en gammal synagoga, och man visar religiösa standardföremål, en exposé över turkisk-judisk historia, och även, i alla fall när vi var där, en fotoutställning om dervisher. Dervisherna förklarade vår guide, har naturligtvis ingenting med Turkiets judar att göra, men de ville ändå få med ett genuint turkiskt inslag i utställningen. Efter museibesöket åkte vi till Etz Ahayim-synagogan i Ortaköy, där vi bjöds på gudstjänst, middag och sång. Höjdpunkten för min del var när ”kören” och några församlingsmedlemmar efter middagen faktiskt utbrast i en judeospansk version av Ein kelokeinu, vars text ni finner i ett tidigare blogginlägg.

Idag uppskattas antalet judar i Turkiet till drygt 25.000 personer, vilket gör dem till en försvinnande liten minoritet i detta mångmiljonland. Av dessa 25.000 så bor de flesta i Istanbul, där det enligt uppgift fortfarande finns 20 aktiva synagogor. Vissa av dessa synagogor har endast öppet säsongsvis, begränsat antal dagar per vecka och så vidare, men de är i alla fall i någon mån att betrakta som aktiva. Utöver religiös verksamhet bedriver man även social verksamhet, undervisning, äldrevård och kosher catering.

Rabbinatets hemsida.

Tidningen Saloms hemsida.