Judaistik.se

Yad Vashem, Förintelsemuseet i Jerusalem, känner de flesta till. Betydligt mindre känt är The Chamber of the Holocaust. Precis som Yad Vashem är det ett museum ägnat åt att hedra och minnas de som dödades under Förintelsen, precis som Yad Vashem ligger det i Jerusalem – men det finns en intressant skillnad: The Chamber of the Holocaust speglar Förintelsen ur ett religiöst, ortodoxt judiskt perspektiv.

Jag besökte museet tidigare idag, och redan när man kliver in i det första rummet slår detta religiösa perspektiv igenom. I det enkla och avskalade rummet finns en mängd minnestavlor med namnen på de församlingar som försvann under Förintelsen. På samma sätt är det med det urval med föremål som ställs ut. Här finns en blodindränkt Tora-rulle liksom en handskriven bönbok nedtecknad på baksidan på tidigare använda papper. Ett föremål som griper tag i betraktaren är den du ser på bilden här ovan: en jacka, tillverkad av Tora-sidor, som en nazist tvingade en judisk skräddare att sy för att håna den judiska religionen. Skräddaren gav igen, och sydde jackan med sidor från 3 Mos 26 där en rad förbannelser räknas upp. Här finns också ett minnesmärke över Warszawa-ghettot – där de hjältar som avbildas är olika religiösa ledarna, de som studerade Tora.

Att besöka detta museum är som att komma rakt in i ett alternativt kollektivt minne. Framför allt de ultraortodoxa har ideologiskt haft väldigt svårt med hur Förintelsen ihågkoms på ställen som Yad Vashem, eftersom man menar att man där förringar eller ignorerar de som fortsatte att studera Toran in i det sista. Genom att på detta sätt lyfta fram att det religiösa livet inte upphörde under Förintelsen signalerar man att det fanns en annan typ av motstånd än det som »vanliga» Förintelsemuseer lyfter fram. Att in i det sista studera Tora, menar man, var ett minst lika stort motstånd som att ta till vapen och göra uppror.

Varje grupp som konstruerar ett kollektivt minne gör detta för att definiera och markera vem man är och vill vara. I sin reklam skriver museet: »Walk among the tablets, read their story, say a prayer of Kaddish and above all, find your connection to the living body of the Jewish people today» (min kursivering). Vilka räknas in i denna »levande judiska kropp»? Vilka är de »sanna judar» man talar om? Det svar som museet ger är att det är de som studerar Tora – vare sig det var före, under eller efter Förintelsen – och detta visar man på ett mycket påtagligt sätt. Ovanför museet ligger en jeshiva där ultraortodoxa judar studerar de heliga texterna, och när man vandrar igenom museet hör man hela tiden dessa studenters talmuddiskussioner från våningen ovanför. De vars röster man hör – signalerar museet på detta sätt – tillhör de »sanna judarna».

The Chamber of the Holocaust tillhör inte de stora sevärdheterna i Jerusalem, men är man intresserad av att se hur en gemenskap konstruerar och vidmakthåller ett alternativt kollektivt minne är museet definitivt väl värt ett besök. Å kan du inte besöka det i verkligheten så finns delar av utställningen på: The Chamber of the Holocaust