Judaistik.se

I min avhandling försökte jag förstå hur charedim (ultraortodoxa judar) bevarar sin identitet i vårt moderna samhälle. En viktigt beståndsdel i denna identitet är avskildhet - såväl fysisk som psykisk - från det omgivande samhällets sätt att leva, tänka etc, och det bästa sättet att bevara denna avskildhet är självfallet att inte konfronteras av det moderna samhället utan leva i slutna enklaver utan kontakt med omvärlden.

Så enkelt är det nu inte. Ju fler charedim blir i antal, desto svårare är det för dem att försörja sig - varför ett ökande antal av gruppens medlemmar kommer att tvingas ta jobb utanför de egna kvarteren och därmed också möter människor med andra värderingar. Så hur undgår de att bli påverkade?

I min avhandling formulerade jag en tankemodell som jag kallade “det föreställda ghettot", med vilken jag ville visa hur man i dessa kretsar konstruerar ett mentalt tillstånd - en mental avskildhet - så att mötet med det den Andre (dvs det omgivande samhället och dess representanter) blir ett “ickemöte". Genom att hela tiden medvetet uppfatta den Andre som diametralt annorlunda och “farlig", och hela tiden medvetandegöra att “vi” är inte som “de", så konstrueras en mental gräns med vars hjälp en mental avskildhet kan bevaras även i sammanhang då konkreta möten sker. Man träffas men man “möts” liksom inte.

Men frågan är hur länge detta kommer att fungera?
I dagens Jerusalem Post finns en artikel om hur ogifta Chabad-killar söker hjälp eftersom de inte kan hitta den rätta att gifta sig med. Skälet: de potentiella brudar de sammanförts med har inte varit “vackra” nog. Killarna dömer helt enkelt ut tjejerna de mött på grund av deras utseende. Med andra ord: i ett samhälle där man fortfarande uppfattar arrangerade äktenskap som en garant för lyckliga äktenskap börjar nu - åtminstone - en del män att ifrågasätta detta bruk och istället gå efter utseendet. Som en av killarna uttrycker det: hur kan han annars vara säker på att han inte tittar efter andra kvinnor när de gift sig…

Läs mer i Crown Heights’ receding hemlines, en läsvärd artikel om ett samhälle i förändring. Författaren, Shmuley Boteach, har visserligen dragit sig ut ur gemenskapen (eller möjligtvis blivit utkastad), så det han skriver ska nog tas med en nypa salt. Men pekar han på en trend, så är den intressant.