Judaistik.se

Hur bör man egentligen hedra Förintelsens offer idag - och hur hedrar man Förintelsens överlevare? Frågor som dessa aktualiseras i samband med de minneshögtider som är kopplade till Förintelsen, som igår då Israel traditionsenligt högtidlighöll Yom haShoah. I Holland högtidlighålls den nationella minnesdagen den 4:e maj, alltså imorgon, och bland annat så visar man ett antal av de "klassiska" andra världskrigs- och Förintelsefilmerna på tv. Ceremonier, program i skolor och Schindler's List på tv - dessa minneshögtider följer ett visst mönster. Hur hanterar man då Förintelses överlevare? Den lågmält kaxiga, sionistiska avslutningen på Spielbergs film visar förvisso överlevare, men jag misstänker att filmens svärta talar tydligare till många tittare än vad dess avslutning gör.

Förra året gjordes en kortfilm med titeln The Legacy of Hope (ni känner igen berättarrösten från "Harry Potter"...) som ger röst åt just överlevare och belyser deras budskap till framtiden. I söndags släpptes en kokbok med syftet att hedra Förintelsens överlevare, med titeln Recipes Remembered: A Celebration of Survival. Boken innehåller inte mindre än 170 kosherrecept och drygt 80 berättelser om överlevnad. Man kan tycka att en kokbok är en banal hedersbetygelse, men å andra sidan så är det väl ett sällsynt passande exempel på överlevnad och kontinuitet, att samma mat som åts för generationer sedan fortfarande lagas?

Natasha Solomons romangestalt Sadie i boken Mr Rosenblum's List hedrar sin avlidna mor genom att laga mat efter dennes recept, och hennes egen överlevnad är intimt förknippad med kunskapen som ryms i hennes receptsamling, kunskap hon i boken försöker föra vidare till sin egen assimilerade dotter. På ett liknande vis som matza symboliserar ett folk befriat från slaveriet i Egypten, så kanske det gamla Europas judiska recept dels är en påminnelse om vad som gått förlorat, men även ett exempel på ett kontinuerligt och livskraftigt motståndsarbete.