Judaistik.se

Jag läser i Jonathan Lemans blogg att högtidlighållandet av Förintelsens minnesdag den 27:e januari har ställts in i Luleå med hänvisning till de gångna veckornas händelser i Gaza. Komminister Bo Nordin från Domkyrkoförsamlingen i staden säger till tidningen Dagen att "Det som händer i Gaza läger [sic] sordin över firandet", och därför väljer man att avstå. Sordin? Nu handlar det ju mig veterligen inte om någon skojig och efterlängtad studentbal eller liknande som Israel har förmörkat med sitt agerande i Gaza, utan högtidlighållandet och åminnelsen av ett av de verkligt nattsvarta skeendena i historien. Ett tyst fackeltåg hade varit mer smakfullt än att ställa in "firandet" helt.

Lika tokigt och oroväckande är regissör Björn Melins beslut att hoppa av pjäsen "Om detta är en människa" på Helsingborgs stadsteater, i elfte timmen bara några veckor före premiären. Pjäsen "Om detta är en människa" är en bearbetning av Primo Levis verk med samma namn, gjord av Lars Norén, och Molin försvarar sitt beslut med att säga att han inte "klarar av att odla 60 år gamla oförrätter". Molin mår alltså lite dåligt av att sätta upp en pjäs av den store humanisten Levi, som även i sin poesi som till största delen bearbetar hans upplevelser under Förintelsen, är noga med att även belysa andras lidande. Raderna nedan är hämtade från dikten "Shema", och talar för all världens lidande, oberoende av religioner och länder. Just därför borde Helsingborgs stadsteater vara stolta över att sätta upp en pjäs baserad på Levis material.

Consider whether this is a man,
Who labors in the mud
Who knows no peace
Who fights for a crust of bread
Who dies at a yes or no.
Consider whether this is a woman,
Without hair or name
With no more strength to remember
Eyes empty and womb cold
As a frog in winter.